Idag åkte vi från Kroksö vid 10:30 tiden. Vi åkte in först till Sandhamn för att tanka lite diesel och vatten samt att släppa av Maria som skulle ta färjan in till Stockholm. Det var väldigt mycket båtar inne i Sandhamn samt fullt med båtar som låg och väntade på att få en båtplats. Dessutom var det an massa Powerbåtar som skulle starta kl 12 för vidare färd till Åland.

Vi gjorde klart allting för vidare färd till Bockåsundet. När vi kom ut på stora fjärden såg jag på långt håll något som såg konstigt ut, nästan som att en båt hade vält. Jag sprang ner och hämtade kikaren och sa till Helene att jag tror att en båt kapsejsat. Helene tyckte det såg ut som två röda bojar och en vit båt. När jag tittade i kikaren så jag två personer som vinkade i vattnet och en båt lite segelbåt (stor segeljolle) som låg uppochner!
Inte många andra båtar i närheten heller.

Jag ropade direkt i VHF:en till sjöräddningen men tyvärr inget svar. Ropade Mayday mayday, men fortfarande inget svar. Jag la VHF:en åt sidan och fokuserade på att rädda personerna i vattnet. Tittade på temperaturen i vattnet och det var lite drygt 13 grader! Såg en färja inte så långt bort men inget svar från dem på VHF:n.
Vi fick upp två personer från vattnet, en tjej i 30 års ålder och hennes pappa. Tjejen hade en durk från båten och pappan två träåror som de flöt på. Bägge hade flytväst sån tur var.
Väl uppe i båten var de vid gott mod och jag var tydlig att höra så att det inte var fler ombord. Vi skjutsade in dem till deras stuga som var en bit inåt land, båten lämnade vi så länge då de skulle direkt åka ut och hämta den.
Pappan berättade att han hade börjat domna i benen pga av kylan, så det var i grevens tid som vi plockade upp dem.

Jag tyckte det var konstigt att ingen svarade mig på VHF radion. Vi släppte av dem vid deras brygga och återvände ut på fjärden till våran rutt. Därute såg vi en stor båt i full fart rakt mot oss med blåljus. Det var kustbevakningen. De anropade upp vår båt (De visste att den hette Tiana då jag hade ropat upp detta tidigare) och frågade vad som hade hänt. Jag berättade läget och att alla två ombord var i säkerhet. Det frågade en extra gång att vi var 100% säkra att inga fler var ombord och det var vi. Samtidigt såg vi vid den kapsejsade båten att en till kustbevakningsfartyg var på plats med blåljus intill den.
Kustbevakningen tackade otroligt mycket för vår insats och vi är oxå väldigt nöjda över vår insats.

När jag höll på ringde även ett nummer på telefonen två gånger och pratade in ett meddelande på telefonsvararen. Jag svarade inte då jag trodde det var en kund som jag kunde ringa senare. Jag lyssnade av telefonsvararen och då var det sjöräddningen som ringde och ville ha en statusrapport. Alla hade tydligen hört våran VHF meddelande. Det hade då direkt tagit redan på vår AIS vem som stod registrerad på den och sedan fått tag i telefonnumret som de sedan ringde. Så allting verkade fungera!
Det är väldigt tur att man har AIS och VHF.

Kustbevakningen

Blöt upptagen tjej